Inledning
Efter att vi har jobbat med prosodiundervisning under en längre tid kan vi se att denna undervisningsform underlättar språkinlärningen för elever samt att deras språk blir mer lyssnarvänligt. Vi tror också att andraspråksinlärare har stor nytta av den i det dagliga livet. Att prosodiundervisning är någonting viktigt har också på senare år visats i forskning av till exempel Bo Thorén och Olle Kjellin.
Kjellin skriver att prosodin är:
”den del av språket som oftast förbises i traditionell språkundervisning” och ”det är därför det i första hand är brister i just prosodin som gör att en andraspråkstalare riskerar att felaktigt bedömas som dålig i svenska även om grammatik och ordförråd är på en mycket hög nivå.” Kjellin (2011): Uttalet språket och hjärnan, s.15.
Ett exempel på hur fel det kan bli då fel prosodi försvårar förståelsen är meningen ”hanberadog”. Det här uttalandet sades av en butiksanställd till alla kunder som gick ut ur butiken som han jobbade i. Inte många kunder visste vad de skulle svara tillbaka. Vad den butiksanställde inte hade fått lära sig var just rätt prosodi i denna fras. Om den här personen hade fått lära sig rätt prosodi skulle kunderna troligtvis svarat ”Tack det samma!”
Detta kompendium är tänkt som handledning och inspiration för lärare som vill jobba med prosodiundervisning i klassrummet. Tanken är att man både ska kunna använda kompendiet som en arbetsgång och likväl som en källa att plocka övningar ur utifrån behov och undervisningsområde. Kompendiet är uppbyggt kring sexton steg. Varje steg kan också självklart byggas ut av läraren själv vid behov så att man fortsätter att skapa liknande meningar. Varje steg innehåller dessutom en faktaruta där vi ger tips på vad som är bra att tänka på.
Innan du börjar att arbeta med ett steg behöver du läsa igenom exempelmeningarna flera gånger och reflektera över hur de sägs med ett naturligt uttal. Inom prosodin pratar man om två olika sorters betoning, normalbetoning och fokusbetoning. Den första betoningen är hur en mening sägs generellt medan fokusbetoning är när man vill lägga fokus på något specifikt i meningen. Vi har här valt att utgå från normalbetoning. Alla betoningar är understrukna och markerade med röd färg och alla reduktioner har blå färg. Assimilationer som till exempel -rs, -rd och -rt är inte markerade i det här häftet.
Om man har möjlighet att stå i en ring under en prosodilektion är det optimalt. Det går också bra att sitta kvar vid borden på sin plats. Det är dock viktigt att eleverna förstår att det är lyssnandet och repeterandet som är det väsentliga och det kan förstöra en hel del om de till exempel sitter och skriver det som sägs.
När vi arbetar med prosodi börjar vi med att säga meningen många gånger. Ofta kan det fungera bra att de sista gångerna göra en nedräkning med hjälp av fingrarna så att eleverna vet när de ska börja repetera. Alltså, läraren säger först många gånger och därefter säger alla meningen tillsammans.
Efter ett tag avbryter läraren och någon eller några elever kan nu få prova att säga meningen själv. Här är det mycket viktigt att ge beröm och det är till exempel bra att säga ”nästan perfekt” eller ”perfekt”. Om eleven har problem att uttala meningen så börjar man om från början. Det är viktigt att man hela tiden tränar tillsammans i kör och att en elev aldrig ska känna sig utpekad. Prosodiundervisning ska alltid kännas roligt.
Vid svårare meningar kan det vara en god idé att dela upp frasen i mindre delar. Ibland kan det till och med krävas att man bara säger enskilda ljudkombinationer många gånger separat. Till exempel: ”ska jag” i meningen ”Imorgon ska jag städa”. När du arbetar med prosodiundervisning är det mycket bra att lägga fokus vid att träna in vissa delar av fraser mer än andra. Dessa ordkombinationer skall tränas så mycket så att de automatiseras och kan sägas naturligt utan att inläraren behöver tänka efter så mycket. Exempel på vanliga ordkombinationer är jag/jag är, var jag/ jag var, är det/ det är, var det/ det var. Även hjälpverb till exempel ska jag/jag ska, vill jag/ jag vill.
Ett tips till prosodiläraren är att använda sig av olika röstlägen när meningarna sägs. Det kan till exempel vara att viska eller att prata något högre än normalt. Omväxling är bra vid träning och det är också lättare att känna i munnen när man viskar.
Vi hoppas att ni kommer att ha nytta av detta kompendium i ert arbete med prosodiundervisning.
Avslutningsvis tackar vi Roland Burman, Olle Kjellin och Bo Thorén för att ha väckt vår nyfikenhet kring prosodi i undervisningen. Särskilt vill vi tacka Roland för inspiration och handfasta tips.
Jörgen, Peter, Christer
Vuxenutbildningen
SFI Gävle
Januari 2020
Efter att vi har jobbat med prosodiundervisning under en längre tid kan vi se att denna undervisningsform underlättar språkinlärningen för elever samt att deras språk blir mer lyssnarvänligt. Vi tror också att andraspråksinlärare har stor nytta av den i det dagliga livet. Att prosodiundervisning är någonting viktigt har också på senare år visats i forskning av till exempel Bo Thorén och Olle Kjellin.
Kjellin skriver att prosodin är:
”den del av språket som oftast förbises i traditionell språkundervisning” och ”det är därför det i första hand är brister i just prosodin som gör att en andraspråkstalare riskerar att felaktigt bedömas som dålig i svenska även om grammatik och ordförråd är på en mycket hög nivå.” Kjellin (2011): Uttalet språket och hjärnan, s.15.
Ett exempel på hur fel det kan bli då fel prosodi försvårar förståelsen är meningen ”hanberadog”. Det här uttalandet sades av en butiksanställd till alla kunder som gick ut ur butiken som han jobbade i. Inte många kunder visste vad de skulle svara tillbaka. Vad den butiksanställde inte hade fått lära sig var just rätt prosodi i denna fras. Om den här personen hade fått lära sig rätt prosodi skulle kunderna troligtvis svarat ”Tack det samma!”
Detta kompendium är tänkt som handledning och inspiration för lärare som vill jobba med prosodiundervisning i klassrummet. Tanken är att man både ska kunna använda kompendiet som en arbetsgång och likväl som en källa att plocka övningar ur utifrån behov och undervisningsområde. Kompendiet är uppbyggt kring sexton steg. Varje steg kan också självklart byggas ut av läraren själv vid behov så att man fortsätter att skapa liknande meningar. Varje steg innehåller dessutom en faktaruta där vi ger tips på vad som är bra att tänka på.
Innan du börjar att arbeta med ett steg behöver du läsa igenom exempelmeningarna flera gånger och reflektera över hur de sägs med ett naturligt uttal. Inom prosodin pratar man om två olika sorters betoning, normalbetoning och fokusbetoning. Den första betoningen är hur en mening sägs generellt medan fokusbetoning är när man vill lägga fokus på något specifikt i meningen. Vi har här valt att utgå från normalbetoning. Alla betoningar är understrukna och markerade med röd färg och alla reduktioner har blå färg. Assimilationer som till exempel -rs, -rd och -rt är inte markerade i det här häftet.
Om man har möjlighet att stå i en ring under en prosodilektion är det optimalt. Det går också bra att sitta kvar vid borden på sin plats. Det är dock viktigt att eleverna förstår att det är lyssnandet och repeterandet som är det väsentliga och det kan förstöra en hel del om de till exempel sitter och skriver det som sägs.
När vi arbetar med prosodi börjar vi med att säga meningen många gånger. Ofta kan det fungera bra att de sista gångerna göra en nedräkning med hjälp av fingrarna så att eleverna vet när de ska börja repetera. Alltså, läraren säger först många gånger och därefter säger alla meningen tillsammans.
Efter ett tag avbryter läraren och någon eller några elever kan nu få prova att säga meningen själv. Här är det mycket viktigt att ge beröm och det är till exempel bra att säga ”nästan perfekt” eller ”perfekt”. Om eleven har problem att uttala meningen så börjar man om från början. Det är viktigt att man hela tiden tränar tillsammans i kör och att en elev aldrig ska känna sig utpekad. Prosodiundervisning ska alltid kännas roligt.
Vid svårare meningar kan det vara en god idé att dela upp frasen i mindre delar. Ibland kan det till och med krävas att man bara säger enskilda ljudkombinationer många gånger separat. Till exempel: ”ska jag” i meningen ”Imorgon ska jag städa”. När du arbetar med prosodiundervisning är det mycket bra att lägga fokus vid att träna in vissa delar av fraser mer än andra. Dessa ordkombinationer skall tränas så mycket så att de automatiseras och kan sägas naturligt utan att inläraren behöver tänka efter så mycket. Exempel på vanliga ordkombinationer är jag/jag är, var jag/ jag var, är det/ det är, var det/ det var. Även hjälpverb till exempel ska jag/jag ska, vill jag/ jag vill.
Ett tips till prosodiläraren är att använda sig av olika röstlägen när meningarna sägs. Det kan till exempel vara att viska eller att prata något högre än normalt. Omväxling är bra vid träning och det är också lättare att känna i munnen när man viskar.
Vi hoppas att ni kommer att ha nytta av detta kompendium i ert arbete med prosodiundervisning.
Avslutningsvis tackar vi Roland Burman, Olle Kjellin och Bo Thorén för att ha väckt vår nyfikenhet kring prosodi i undervisningen. Särskilt vill vi tacka Roland för inspiration och handfasta tips.
Jörgen, Peter, Christer
Vuxenutbildningen
SFI Gävle
Januari 2020