B
Innehållet i Studiehandledningen. Vad har vi gått genom?
kurdiska sorani kurdiska kurmanji arabiska dari/persiska somaliska
Innehållet i Bokstäver, vokaler och konsonanter
I det svenska språket har vi sammanlagt 29 bokstäver.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö (vi kommer förklara i nästa video)
Bokstäverna delas till två grupper.
Varför delas de in i två grupper? Ja, de har olika språkljud när vi uttalar.
EN grupp heter konsonanter och de består av 20 bokstäver.
Vad är konsonanter? När vi uttalar en konsonant skapar luftströmmen ljud enbart i munnen. Ljudet stoppas någonstans i munnen, det blir motstånd. Du kan prova och säg några konsonanter. (Visa exempel på hur olika vokaler stoppas upp i munnen).
b c d f g h j k l m n p q r s t v w x z
Jämför sedan med vokalerna som inte stoppas upp i munnen.
Bokstäver, vokaler och konsonanter
I det svenska språket har vi sammanlagt 29 bokstäver.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö (vi kommer förklara i nästa video)
Bokstäverna delas till två grupper.
Varför delas de in i två grupper? Ja, de har olika språkljud när vi uttalar.
EN grupp heter konsonanter och de består av 20 bokstäver.
Vad är konsonanter? När vi uttalar en konsonant skapar luftströmmen ljud enbart i munnen. Ljudet stoppas någonstans i munnen, det blir motstånd. Du kan prova och säg några konsonanter. (Visa exempel på hur olika vokaler stoppas upp i munnen).
b c d f g h j k l m n p q r s t v w x z
Jämför sedan med vokalerna som inte stoppas upp i munnen.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö (vi kommer förklara i nästa video)
Bokstäverna delas till två grupper.
Varför delas de in i två grupper? Ja, de har olika språkljud när vi uttalar.
EN grupp heter konsonanter och de består av 20 bokstäver.
Vad är konsonanter? När vi uttalar en konsonant skapar luftströmmen ljud enbart i munnen. Ljudet stoppas någonstans i munnen, det blir motstånd. Du kan prova och säg några konsonanter. (Visa exempel på hur olika vokaler stoppas upp i munnen).
b c d f g h j k l m n p q r s t v w x z
Jämför sedan med vokalerna som inte stoppas upp i munnen.
Bokstäver, vokaler och konsonanter
I det svenska språket har vi sammanlagt 29 bokstäver.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö (vi kommer förklara i nästa video)
Bokstäverna delas till två grupper.
Varför delas de in i två grupper? Ja, de har olika språkljud när vi uttalar.
EN grupp heter konsonanter och de består av 20 bokstäver.
Vad är konsonanter? När vi uttalar en konsonant skapar luftströmmen ljud enbart i munnen. Ljudet stoppas någonstans i munnen, det blir motstånd. Du kan prova och säg några konsonanter. (Visa exempel på hur olika vokaler stoppas upp i munnen).
b c d f g h j k l m n p q r s t v w x z
Jämför sedan med vokalerna som inte stoppas upp i munnen.
Bokstav, ord och mening
I denna video pratar vi om vad bokstav, ord och mening är.
Bokstav
Bokstav är ett element som hjälper oss att bygga ord i skrivsystemet. J A B
Ord
Bokstäver kan sättas ihop till ord som får en betydelse.
När några bokstäver sätts i hopp och bildar ord i ett betydelsesamanhang.
Jag bor Gävle
Mening
När några ord sätts ihop och bildar en mening i ett betydelsesamanhang.
En mening börjar alltid med stor bokstav och avslutas alltid med punkt.
Jag bor i Gävle. Jag heter Ali.
Om vi tittar på meningen Jag bor i Gävle, ser vi att vi har två stora bokstäver. Varför? Ja! När vi skriver en mening har vi några regler som måste man följa.
Bokstav
Bokstav är ett element som hjälper oss att bygga ord i skrivsystemet. J A B
Ord
Bokstäver kan sättas ihop till ord som får en betydelse.
När några bokstäver sätts i hopp och bildar ord i ett betydelsesamanhang.
Jag bor Gävle
Mening
När några ord sätts ihop och bildar en mening i ett betydelsesamanhang.
En mening börjar alltid med stor bokstav och avslutas alltid med punkt.
Jag bor i Gävle. Jag heter Ali.
Om vi tittar på meningen Jag bor i Gävle, ser vi att vi har två stora bokstäver. Varför? Ja! När vi skriver en mening har vi några regler som måste man följa.
- Första bokstaven i meningen är alltid stor bokstav.
- Namn som kommer i meningen ska alltid vara stor bokstav. (person som Ali, Jan, Muhammed, Peter) (Land som Sverige, Irak, Somalia, Syrien, Afghanistan) (stad som Gävle, Stockholm, Bagdad, Mogadishu, Damaskus, Kabul)
skrivregler
Man kan inte bara ta pennan och börja skriva en text? utan att tänka på reglerna. Reglerna underlättar för den som skriver och för den som läser texten.
Skrivregler visar oss hur ska vi använda
Stor bokstav skriver man i början av en ny mening. Jag och Hassan bor i Gävle. Alla namn på människor skriver man med stor bokstav oavsett plats i meningen.
Sara, Ali, Erik
Namn på platser: Stockholm, Gävle Andersberg, Sätra, Brynäs.
Punkt
Punkt skriver man i slutet av meningen. Man låser meningen med punkt och efter punkt kommer en ny mening.
Jag heter Erik. Jag bor i Gävle. Han heter Hassan och kommer från Iran.
Komma
Komma använder man i meningen när man gör uppräkningar. Man måste använda och innan det sista ordet.
Jag talar kurdiska, engelska, arabiska och lite svenska. Mina kompisar heter Alma, Amina och Ahmed. Jag åt ris, kyckling och grönsaker.
Frågetecken
Frågetecken använder man efter en fråga. Hur mår du? Kommer du till skolan imorgon? Har du barn? Var bor du?
Utropstecken
Utropstecken använder man efter en uppmaning, en önskan eller en hälsning. Hej! Kom hit! Öppna fönstret! Hej då!
Skrivregler visar oss hur ska vi använda
- Stor bokstav, punkt, komma, Utropstecken! och frågetecken?
Stor bokstav skriver man i början av en ny mening. Jag och Hassan bor i Gävle. Alla namn på människor skriver man med stor bokstav oavsett plats i meningen.
Sara, Ali, Erik
Namn på platser: Stockholm, Gävle Andersberg, Sätra, Brynäs.
Punkt
Punkt skriver man i slutet av meningen. Man låser meningen med punkt och efter punkt kommer en ny mening.
Jag heter Erik. Jag bor i Gävle. Han heter Hassan och kommer från Iran.
Komma
Komma använder man i meningen när man gör uppräkningar. Man måste använda och innan det sista ordet.
Jag talar kurdiska, engelska, arabiska och lite svenska. Mina kompisar heter Alma, Amina och Ahmed. Jag åt ris, kyckling och grönsaker.
Frågetecken
Frågetecken använder man efter en fråga. Hur mår du? Kommer du till skolan imorgon? Har du barn? Var bor du?
Utropstecken
Utropstecken använder man efter en uppmaning, en önskan eller en hälsning. Hej! Kom hit! Öppna fönstret! Hej då!
Vad är verb
Verb är en viktig ordklass. Det går inte att bilda en mening utan verb.
Verb talar om vad någon gör eller vad det är som händer.
(I den här videon talar vi om nedanstående verb utan att blanda in tempus i början. Alla verb handlar om när någonting händer.
verb: lyssna, prata, diska, städa, dansa, öppna, regna, (Blåser), läsa, köpa, leka, äta, skriva, sova
Verb talar om vad någon gör eller vad det är som händer.
(I den här videon talar vi om nedanstående verb utan att blanda in tempus i början. Alla verb handlar om när någonting händer.
verb: lyssna, prata, diska, städa, dansa, öppna, regna, (Blåser), läsa, köpa, leka, äta, skriva, sova
Verb in nutid
Verb Ett verb kan stå i olika tempus. Tempus berättar vilken tid något händer. Tex kan verbet stå i nutid eller dåtid.
Jag sitter.
Jag läste en bok igår.
Den här videon ska handla om nutid.
Verb i nutid uttrycker vad som händer eller är, just nu.
Verb i presens har en egen böjningsform, och slutar oftast med -r, till exempel: lyssnar, pratar, bor, sover och springer. (er, ar)?
Med många exempel på verb och meningar!
Jag sitter.
Jag läste en bok igår.
Den här videon ska handla om nutid.
Verb i nutid uttrycker vad som händer eller är, just nu.
Verb i presens har en egen böjningsform, och slutar oftast med -r, till exempel: lyssnar, pratar, bor, sover och springer. (er, ar)?
Med många exempel på verb och meningar!
Verb i då tid!
Den här videon ska handla om dåtid.
Verb i dåtid uttrycker vad som hände eller var tidigare.
Verb i dåtid kan böjas på olika sätt men slutar ofta med de, till exempel: lyssnade, pratade, arbetade, cyklade
lyssnade Jag lyssnade på musik igår.
pratade Ali pratade med sin lärare i morse
diskade Erik diskade igår.
städade Han städade vardagsrummet igår.
dansade Hon dansade i helgen.
regnade Det regnade igår.
Cyklade Jag cyklade två timmar förre går.
Vissa verb slutar på annat sätt i dåtid. Tex dessa:
(Blåste Det blåste mycket igår.)
Läste Jag läste mina läxor igår.
köpte Jag köpte en cykel i lördags.
lekte Mina barn lekte i lekparken i morse.
Åt Adam åt lunch ute igår.
skrev Lisa skrev ett brev igår.
Sov Jag sov åtta timmar igår.
Med många exempel på verb och meningar!
Verb i dåtid uttrycker vad som hände eller var tidigare.
Verb i dåtid kan böjas på olika sätt men slutar ofta med de, till exempel: lyssnade, pratade, arbetade, cyklade
lyssnade Jag lyssnade på musik igår.
pratade Ali pratade med sin lärare i morse
diskade Erik diskade igår.
städade Han städade vardagsrummet igår.
dansade Hon dansade i helgen.
regnade Det regnade igår.
Cyklade Jag cyklade två timmar förre går.
Vissa verb slutar på annat sätt i dåtid. Tex dessa:
(Blåste Det blåste mycket igår.)
Läste Jag läste mina läxor igår.
köpte Jag köpte en cykel i lördags.
lekte Mina barn lekte i lekparken i morse.
Åt Adam åt lunch ute igår.
skrev Lisa skrev ett brev igår.
Sov Jag sov åtta timmar igår.
Med många exempel på verb och meningar!
Verb, är har hade
är var
Jag är sjuk. Jag var sjuk igår.
Muhammed är i skolan idag. Muhammed var i skolan igår.
Det är torsdag idag. Det var onsdag igår.
Det är mulet idag. Det var soligt igår.
Maten är god. Maten var god igår också.
Jag är mätt nu. Jag var hungrig i morse.
Har Hade
Emma har en dator. Emma hade en iPad förut.
Diako har en bil. Han hade två bilar förut.
Jag har tre barn. Jag hade två barn när jag var 25 år.
David har träning imorgon. David hade träning i morse också.
Malin har ett jobb som lärare. Malin hade ett jobb som frisör.
Jag har ett hus nu. Jag hade en lägenhet.
Hon har en klocka. Jag hade en cykel.
Jag är sjuk. Jag var sjuk igår.
Muhammed är i skolan idag. Muhammed var i skolan igår.
Det är torsdag idag. Det var onsdag igår.
Det är mulet idag. Det var soligt igår.
Maten är god. Maten var god igår också.
Jag är mätt nu. Jag var hungrig i morse.
Har Hade
Emma har en dator. Emma hade en iPad förut.
Diako har en bil. Han hade två bilar förut.
Jag har tre barn. Jag hade två barn när jag var 25 år.
David har träning imorgon. David hade träning i morse också.
Malin har ett jobb som lärare. Malin hade ett jobb som frisör.
Jag har ett hus nu. Jag hade en lägenhet.
Hon har en klocka. Jag hade en cykel.
Förtydligar är och har
Jag är 39 år. Jag har tre syskon. Jag är snäll. Jag har många kompisar. Jag är arg. Jag har inte mycket pengar. Jag är gift. Jag har en man som heter Ali.
m.m exempel
m.m exempel
Att ställa frågor
Vad är frågeord? Vad betyder de här sex frågeorden?
För att ställa frågor på svenska kan man använda frågeord i början av frågan. Det finns många olika frågeord. Vi ska prata om sex av de vanligaste.
När - Tid Var - Plats Vem - Person Hur – på vilket sätt?
Vad – undrar över verbet i frågan. Frågar om saker. Varför - Fråga om orsak
Man kan fråga om nu tid och då tid. Verbet styr om frågan är nu tid eller då tid. Det är viktigt att använda rätt verb.
När börjar du skolan? Skolan börjar klockan 8:30.
När började du skolan igår? Skolan började klockan 8:30
Var bor du? Jag bor i Andersberg.
Var bodde du förut? Jag bodde i Sätra förut.
Vem sitter bredvid dig ? Ali sitter bredvid mig.
Vem satte bredvid dig? Ali satte bredvid mig.
Hur kommer du till skolan? Jag åker buss.
Hur kom du till skolan? Jag åkte buss.
Vad äter du? Jag äter pizza.
Vad åt du till lunch? Jag åt pizza.
Varför studerar du svenska? Jag vill kunna prata svenska.
För att ställa frågor på svenska kan man använda frågeord i början av frågan. Det finns många olika frågeord. Vi ska prata om sex av de vanligaste.
När - Tid Var - Plats Vem - Person Hur – på vilket sätt?
Vad – undrar över verbet i frågan. Frågar om saker. Varför - Fråga om orsak
Man kan fråga om nu tid och då tid. Verbet styr om frågan är nu tid eller då tid. Det är viktigt att använda rätt verb.
När börjar du skolan? Skolan börjar klockan 8:30.
När började du skolan igår? Skolan började klockan 8:30
Var bor du? Jag bor i Andersberg.
Var bodde du förut? Jag bodde i Sätra förut.
Vem sitter bredvid dig ? Ali sitter bredvid mig.
Vem satte bredvid dig? Ali satte bredvid mig.
Hur kommer du till skolan? Jag åker buss.
Hur kom du till skolan? Jag åkte buss.
Vad äter du? Jag äter pizza.
Vad åt du till lunch? Jag åt pizza.
Varför studerar du svenska? Jag vill kunna prata svenska.
Ordföljd med frågeord
Det finns en regel som säger till oss hur ska vi ställa en fråga och regeln ser så här ut. på plats ett fråga ord på plats två kommer verb som alltid och på plats tre kommer subjekt. Det är inte alltid finns subjekt i frågan men om det finns då säter man på plats tre.
Frågeord + verb + subjekt + ..
1 2
När börjar du skolan? När kom du till Sverige? Var bor han? Var handlar du mat? Vem bor där? Vem sitter bredvid dig?
Hur kommer du till skolan? Varför kom du inte igår?
Frågeord + verb + subjekt + ..
1 2
När börjar du skolan? När kom du till Sverige? Var bor han? Var handlar du mat? Vem bor där? Vem sitter bredvid dig?
Hur kommer du till skolan? Varför kom du inte igår?
Frågor med verb
Om att fråga med verbet först. Ordföljd - fråga med verbet först.
Det finns två olika sätt att ställa frågor. Man kan använda frågeord, men man kan också ställa frågor genom att placera verbet först i meningen. Om verbet kommer först i meningen betyder det att det är en fråga.
Du sover. Sover du? Han äter fisk. Äter han fisk?
verb + subjekt (person) +.....
Bor du i Andersberg? Kommer du imorgon? Äter dina barn frukost? Förstår du? Fryser ni? Ser du tavlan? Har du tid? Är du trött idag?
Det finns två olika sätt att ställa frågor. Man kan använda frågeord, men man kan också ställa frågor genom att placera verbet först i meningen. Om verbet kommer först i meningen betyder det att det är en fråga.
Du sover. Sover du? Han äter fisk. Äter han fisk?
verb + subjekt (person) +.....
Bor du i Andersberg? Kommer du imorgon? Äter dina barn frukost? Förstår du? Fryser ni? Ser du tavlan? Har du tid? Är du trött idag?
Stavelser
Bokstäver är den minsta delen av skriftspråket. Bokstäverna kan sättas ihop och bli till stavelser. Exempel på stavelser är
ba ka pra ta.
Stavelser kan sättas ihop till ord.ba ka = baka pra ta = prata
När du lär dig läsa ett ord har du stor nytta av att dela upp ordet i mindre delar, i stavelser. Då kan du läsa en stavelse i taget för att sedan kunna läsa ut hela ordet. Det blir lättare för dig, om du delar upp ord på det sättet.
En stavelse är en del av ett ord. En stavelse innehåller alltid en vokal. En stavelse innehåller aldrig fler än en vokal. Fler exempel på stavelser som sätts ihop till ord
ta la = tala, bi o = bio stu de ra = studera skriv bok = skrivbok för sko la = förskola lä ra re = lärare tand lä ka re = tandläkare
Ett ord har alltid lika många stavelser som vokaler. Ordet studera har tre vokaler. Det innebär att ordet består av tre stavelser. stu de ra
Ibland har ett ord bara en vokal och då har det också bara en stavelse. Till exempel: , bo , sol
Många ord innehåller två vokaler, det vill säga två stavelser. Till exempel: prata pra ta heter he ter
Vissa ord har ännu fler stavelser. Till exempel: arbeta Det ordet har tre vokaler och kan alltså delas in i tre delar, stavelser. ar be ta.
Ibland har ett ord väldigt många stavelser, sådana ord kan vara svåra att läsa ut. Till exempel arbetsförmedlingen
För att kunna läsa ut det ordet är det bra att dela upp det i stavelser. För att veta hur man ska dela upp ordet behöver man veta hur många vokaler ordet har. Arbetsförmedlingen har 6 vokaler, det vill säga 6 stavelser. Vi kan dela ordet i 6 delar. Det gör det lättare att läsa ut ordet.
ar bets för med ling en = arbetsförmedlingen
C
Innehållet i Studiehandledningen. Vad har vi gått genom?
Studietips
Planera in tid för dina studier. Du behöver studera varje dag.
Se till att du hittar en bra plats att studera på, där du får lugn och ro. Om du inte har en lugn plats hemma kan du stanna kvar en stund på skolan eller gå till biblioteket.
Det är viktigt att du repeterar flera gånger. Repetera det du lärde dig på lektionen. Läs texterna ni jobbar med många gånger. När man repeterar fastnar det du lär dig. Se till att du verkligen förstår det du läser och lär dig om. Testa dig själv när du studerar för att se om du verkligen kan. Håll till exempel för orden du tränar på, för att se om du kan dem i huvudet. Läs din läsläxa flera gånger. Spela gärna in dig själv när du läser den, t.ex. på mobilen. Lyssna sedan på den. Låter det bra? Om inte, läs igen och igen. Om du känner någon som är bättre än du på svenska så kan han eller hon lyssna när du läser. Om texten finns inspelad så lyssna på den. Träna på att få flyt på läsningen så att det inte låter hackigt. Titta/lyssna gärna på svensk teve och svenska filmer. Försök alltid att samla på dig nya ord och utvidga ordförrådet. Du kan skriva ner de nya orden i en anteckningsbok. Utanför skolan är det bra om du, förutom läxorna också försöker gå på språkcafé eller någon annan aktivitet där du får öva på att prata och lyssna på svenska. Fundera över vad du kan och vad du behöver träna mer på. Om du inte riktigt vet kan du fråga din lärare vad du behöver öva på. Sova bra
Fysisk aktivitet En lugn studieplats Äta bra Någon att träna svenska med Planera studierna
Planera in tid för dina studier. Du behöver studera varje dag.
Se till att du hittar en bra plats att studera på, där du får lugn och ro. Om du inte har en lugn plats hemma kan du stanna kvar en stund på skolan eller gå till biblioteket.
Det är viktigt att du repeterar flera gånger. Repetera det du lärde dig på lektionen. Läs texterna ni jobbar med många gånger. När man repeterar fastnar det du lär dig. Se till att du verkligen förstår det du läser och lär dig om. Testa dig själv när du studerar för att se om du verkligen kan. Håll till exempel för orden du tränar på, för att se om du kan dem i huvudet. Läs din läsläxa flera gånger. Spela gärna in dig själv när du läser den, t.ex. på mobilen. Lyssna sedan på den. Låter det bra? Om inte, läs igen och igen. Om du känner någon som är bättre än du på svenska så kan han eller hon lyssna när du läser. Om texten finns inspelad så lyssna på den. Träna på att få flyt på läsningen så att det inte låter hackigt. Titta/lyssna gärna på svensk teve och svenska filmer. Försök alltid att samla på dig nya ord och utvidga ordförrådet. Du kan skriva ner de nya orden i en anteckningsbok. Utanför skolan är det bra om du, förutom läxorna också försöker gå på språkcafé eller någon annan aktivitet där du får öva på att prata och lyssna på svenska. Fundera över vad du kan och vad du behöver träna mer på. Om du inte riktigt vet kan du fråga din lärare vad du behöver öva på. Sova bra
Fysisk aktivitet En lugn studieplats Äta bra Någon att träna svenska med Planera studierna
VAD ÄR SUBSTANTIV
Den här lektionen handlar om med substantiv i singular (en/ett) och plural (flera). Alla svenska ord delas in i olika grupper och att en grupp heter substantiv. Substantiv är ord för t.ex. saker, djur, personer (namn) och känslor. Allt som vi ser runt oss är substantiv alla substantiv har en artikel antigen en eller ett.
ett hus ett äpple en penna en ko en lycka m.m
ett hus ett äpple en penna en ko en lycka m.m
Substantiv en-ord i singular (en) och plural (fler)
Ungefär 75 procent av ord är en-ord. Substantiv kan stå i singular (en/ett) eller plural (fler) men man måste tänka att ordet ändras i pluralformen alltså i plural böjs ofta substantivet och får en ändelse. ändelserna ser olika ut oftast en ord får ändelserna -or, -ar eller -er
När man säger en penna då menar man bara en penna och ordet förändras när blir det mer än en penna och det blir två pennor
en penna två pennor flera pennor
en stol två stolar. flera stolar
en flicka två flickor flera flickor
m.m
När man säger en penna då menar man bara en penna och ordet förändras när blir det mer än en penna och det blir två pennor
en penna två pennor flera pennor
en stol två stolar. flera stolar
en flicka två flickor flera flickor
m.m
Substantiv ett-ord i singular (en) och plural (fler)
Ungefär 25 procent av ord är ett-ord. Substantiv kan stå i singular (ett/en) eller plural (fler) men man måste tänka att ordet ändras i pluralformen alltså i plural böjs ofta substantivet och får en ändelse. ändelserna ser olika ut. Reglarna för ett-ord är enklare. Om ett-ord avslutas med konsonant i singular får ordet ingen ändelse i plural, t.ex.
ett bord två bord flera bord ett hus två hus flera hus ett ägg två ägg flera ägg
ett-ord avslutas med vokal i singular avslutas det med bokstaven n i plural t.ex.
ett äpple två äpplen flera äpplen ett suddgummi två suddgummin flera suddgummin ett kvitto två kvitton flera kvitton ett frimärke två frimärken flera frimärken
ett foto två foton flera foton
ett bord två bord flera bord ett hus två hus flera hus ett ägg två ägg flera ägg
ett-ord avslutas med vokal i singular avslutas det med bokstaven n i plural t.ex.
ett äpple två äpplen flera äpplen ett suddgummi två suddgummin flera suddgummin ett kvitto två kvitton flera kvitton ett frimärke två frimärken flera frimärken
ett foto två foton flera foton
Substantiv en-ord singular / plural i obestämd form och bestämd form.
Varje substantiv har obestämd form och bestämd form. Obestämd form används när man pratar om någonting som är inte känt för lyssnaren eller läsaren. Obestämd form singular har alltid artikel en före substantivet (en penna). Bestämd form används när man pratar om någonting som är känt för lyssnaren eller läsaren. Med bestämd form, ändelserna i både singular och plural böjs. reglar för bestämd form singular är enkle. Orden slutar på konsonant lägger man till en på slutet. Orden som slutar på vokal lägger man till bara n på slutet.
Obestämd form singular Bestämd form singular
en vas vasen en skål skålen en banan bananen en kopp koppen En blomma blomman en penna pennan en flicka flickan en kvinna kvinnan en pojke pojken
Obestämd form singular Bestämd form singular
en vas vasen en skål skålen en banan bananen en kopp koppen En blomma blomman en penna pennan en flicka flickan en kvinna kvinnan en pojke pojken
Substantiv en ord i plural obestämd och bestämd form.
Obestämd plural har alltid siffror två uppåt framför substantivet (två pennor, tre pennor, många pennor). Med bestämd form, ändelserna i både singular och plural böjs.
Bestämd form plural slutar alltid på bokstaven na
Obestämd form plural Bestämd form plural
två tomater tomaterna tre apelsiner apelsinerna två koppar kopparna tre muggar muggarna några blommor blommorna
några pennor pennorna två flickor flickorna två kvinnor kvinnorna två pojkar pojkarna
Bestämd form plural slutar alltid på bokstaven na
Obestämd form plural Bestämd form plural
två tomater tomaterna tre apelsiner apelsinerna två koppar kopparna tre muggar muggarna några blommor blommorna
några pennor pennorna två flickor flickorna två kvinnor kvinnorna två pojkar pojkarna
Substantiv ett-ord singular i obestämd form och bestämd form.
I före gående videon har vi förklarat substantiv ett- ord singular och plural. NU går vi vidare till substantiv obestämd och bestämd form. Varje substantiv har obestämd form och bestämd form. Obestämd form används när man pratar om någonting som är inte känt för lyssnaren eller läsaren. Bestämd form används när man pratar om någonting som är känt för lyssnaren eller läsaren. Med bestämd form, ändelserna i både singular och plural böjs. Singular Ord som slutar på konsonant lägger man till et på slutet. Orden som slutar på vokal lägger man till bara t på slutet.
Obestämd form singular Bestämd form singular
ett fat fatet ett glas glaset ett bankkort bankkortet ett päron päronet ett äpple äpplet ett papper pappret ett hus huset ett bord bordet ett ägg ägget ett häfte häftet
ett ansikte ansiktet ett hjärta hjärtat
Obestämd form singular Bestämd form singular
ett fat fatet ett glas glaset ett bankkort bankkortet ett päron päronet ett äpple äpplet ett papper pappret ett hus huset ett bord bordet ett ägg ägget ett häfte häftet
ett ansikte ansiktet ett hjärta hjärtat
Substantiv ett-ord plural i obestämd form och bestämd form.
Obestämd plural har alltid siffror två uppåt framför substantivet (två hus, tre nord, många ägg) Med bestämd form, ändelserna böjs. Om ordet slutar på konsonant då lägger man en på slutet (husen. om ordet slutar på vokal då lägger man a på slutet (äpplena)
Obestämd form plural Bestämd form plural
två hus husen två bord borden två fat faten två hjärta hjärtan
Obestämd form plural Bestämd form plural
två hus husen två bord borden två fat faten två hjärta hjärtan
Ordföljd rak ordföljd
Det betyder att meningen börjar med subjekt. Subjekt kan vara person, det eller den och Verb står alltid på plats nummer 2 i meningen. En mening kan bestå av bara subjekt och verb tex (jag promenerar) och man behöver inte alltid ha objekt, plats och tid i en mening. Det beror helt på vad man förmedlar. Har man objekt, plats eller tid i en mening då måste vi följa ordföljdregeln enligt tabellen.
Subjekt” är en satsdel som talar om vem, vad eller vilka som gör något i meningen. Verb” är en satsdel som beskriver om vad subjekten gör i meningen
Objekt” är saker som används i meningen. Plats” är en satsdel som beskriver om vart har händelsen skett. Tid” är en satsdel som beskriver om när händelsen har skett.
Subjekt” är en satsdel som talar om vem, vad eller vilka som gör något i meningen. Verb” är en satsdel som beskriver om vad subjekten gör i meningen
Objekt” är saker som används i meningen. Plats” är en satsdel som beskriver om vart har händelsen skett. Tid” är en satsdel som beskriver om när händelsen har skett.
Ordföljd omvändordföljd
En mening kan också ha omvänd ordföljd. Det betyder att meningen inte börjar med subjekt utan tex tid. Då kommer subjektet på tredje plats.
tid verb subjekt Objekt plats
Igår körde Anna bil till Stockholm. Varje dag åker. jag buss till jobbet. Tre dagar i veckan handlar hon mat på Willys. Idag regnar det. Klockan 9 går bussen till centrum.
tid verb subjekt Objekt plats
Igår körde Anna bil till Stockholm. Varje dag åker. jag buss till jobbet. Tre dagar i veckan handlar hon mat på Willys. Idag regnar det. Klockan 9 går bussen till centrum.
Adjektiv
Ordklassen adjektiv kallas även för beskrivande ord. Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. Adjektiv är en härlig ordklass som sätter nyans på tillvaron. Man kan också säga att adjektiv beskriver substantivet i meningen och (kommer före substantivet i meningen). Vi har förklarat förut vad substantiv är i andra videor och då vet vi att substantiv handlar om ett och en ord. Vi har reglar som säger hur ska vi använda adjektivet i meningen för att ett/en-ord ändrar ändelserna för adjektivet.
sur, gullig, glad, gammal, smal, hungrig, randig, mjuk, farlig, tröt, , hög, stort, stor, liten, snabb, långsam, billig, dyr, röd, brun, röd, fin.
sur, gullig, glad, gammal, smal, hungrig, randig, mjuk, farlig, tröt, , hög, stort, stor, liten, snabb, långsam, billig, dyr, röd, brun, röd, fin.
Adjektiv som beskriver en- ord singular form.
När adjektiv beskriver en- ord i singular form får inte någon ändelse och adjektivet skrivs som det är. En billig klocka, En gammal bil, En snabb bil. Stolen är röd. En liten flicka, En snabb bil. Han är ledsen. Jag har en stor tv. Jag köpte en ny jacka. Ali har en randig skjorta på sig idag. Min granne har en gammal bil.
Adjektiv som beskriver ett ord i singularform.
Ordklassen adjektiv kallas även för beskrivande ord. Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. Adjektiv är en härlig ordklass som sätter nyans på tillvaron. Man kan också säga att adjektiv beskriver substantivet i meningen och (kommer före substantivet i meningen). Vi har förklarat förut vad substantiv är i andra videor och då vet vi att substantiv handlar om ett och en ord. Vi har reglar som säger hur ska vi använda adjektiv
När adjektiv beskriver ett ord i singularform ändras ändelserna. Man måste böja (ändra) adjektivet för att passa huvudordet. adjektivet får bokstaven T på slutet. Ett runt bord, ett stort hus
Ett billigt bord. Ett gammalt hus. Ett högt träd. Ett snabbt tåg. Jag köpte ett billigt bord. Vi bor i ett gammalt hus. Han åker snabbt tåg varje dag. Mamma har ett litet kök.
När adjektiv beskriver ett ord i singularform ändras ändelserna. Man måste böja (ändra) adjektivet för att passa huvudordet. adjektivet får bokstaven T på slutet. Ett runt bord, ett stort hus
Ett billigt bord. Ett gammalt hus. Ett högt träd. Ett snabbt tåg. Jag köpte ett billigt bord. Vi bor i ett gammalt hus. Han åker snabbt tåg varje dag. Mamma har ett litet kök.
Adjektiv en/ ett ord i pluralform.
Ändelserna för adjektivet som beskriver en/ett ord i pluralform är samma. Adjektivet böjs och slutar alltid på bokstaven A.
Två röda bilar många glada pojkar. Jag har tre gula apelsiner. Två stora hus, Många röda äpplen, tre duktiga barn.
Sverige har många mysiga städer. Min pappa tycker om gamla bilar. Vi har många röda stolar i skolan. Sara har två gulliga, svarta hundar
Två röda bilar många glada pojkar. Jag har tre gula apelsiner. Två stora hus, Många röda äpplen, tre duktiga barn.
Sverige har många mysiga städer. Min pappa tycker om gamla bilar. Vi har många röda stolar i skolan. Sara har två gulliga, svarta hundar
Hjälpverb
Den här lektionen handlar om hjälpverb. Hjälpverb är en ordklass som man använder tillsammans med ett huvudverb för att beskriva ett tillstånd eller en känsla som man har när man utför verbet. På kurs B har ni läst verb Som ni kommer ihåg (Verb är en ordklass som uttrycker handlingar, händelseförlopp, Det är alltså något man gör eller något som händer. Verb är sånt vi gör hela dagarna)
Förklara vi hjälp verb och vi behöver inte gå igenom det nu.
Exempel på hjälpverb
kan Jag kan simma. Jag kan köra bil. ska Sara ska åka till Stockholm imorgon. vill Jag vill sjunga. måste Jag måste betala mina räkningar. jag får låna pappas bil.
behöver Ali behöver köpa en cykel. brukar Erik brukar köra bil till jobbet.
Hjälpverb som andra ordklasser har egna regler som säger till oss hur ska vi använda dem i meningen. Hjälpverb kommer alltid före huvudverbet i meningen. Huvudverbet står alltid i infinitivform när vi har hjälpverb i meningen dvs det slutar oftast huvudverbet på bokstaven a.
Förklara vi hjälp verb och vi behöver inte gå igenom det nu.
Exempel på hjälpverb
kan Jag kan simma. Jag kan köra bil. ska Sara ska åka till Stockholm imorgon. vill Jag vill sjunga. måste Jag måste betala mina räkningar. jag får låna pappas bil.
behöver Ali behöver köpa en cykel. brukar Erik brukar köra bil till jobbet.
Hjälpverb som andra ordklasser har egna regler som säger till oss hur ska vi använda dem i meningen. Hjälpverb kommer alltid före huvudverbet i meningen. Huvudverbet står alltid i infinitivform när vi har hjälpverb i meningen dvs det slutar oftast huvudverbet på bokstaven a.
Hjälpverb i dåtid (preteritum)
När man använder hjälpverb i en mening i dåtid (preteritum) gäller samma reglar för huvudverbet däremot själva hjälpverbet böjs.
Kunde: Jag kunde simma förut. Skulle: Sara skulle åka till Stockholm igår. Ville: Jag ville köpa
Måste: Jag var tvungen att betala mina räkningar. (Förklara varför måste finns inte med)
Fick: Jag fick låna pappas bil. Behövde: Ali behövde köpa en cykel. Brukade: Erik brukade åka bil till jobbet.
Kunde: Jag kunde simma förut. Skulle: Sara skulle åka till Stockholm igår. Ville: Jag ville köpa
Måste: Jag var tvungen att betala mina räkningar. (Förklara varför måste finns inte med)
Fick: Jag fick låna pappas bil. Behövde: Ali behövde köpa en cykel. Brukade: Erik brukade åka bil till jobbet.
hjälpverb som “frågeord”
Man kan använda hjälpverb som “frågeord” och ställa fråga till någon annan person i både nutid och då tid då kommer hjälpverbet först, därefter subjekt, därefter huvudverbet Ska du åka till Stockholm imorgon? Skulle du åka till Stockholm igår? Vill du hjälpa mig? Fick du låna din pappas bil?
Pronomen
Pronomen är ord som man använder i stället för namn (substantiv) på person, sak och djur. Pronomen används för att språket inte skall bli fullt av upprepningar. Idag nämner vi tre olika slags pronomen som vi använder mest i vardagen. Personliga pronomen, reflexiva pronomen och possessiva pronomen.
Personliga pronomen, är ord som man använder i stället för egennamn eller substantiv i meningen för att hänvisa till personer, djur eller saker. Vi försöker visa er tydligt i den här videon hur man använder personliga pronomen. Personliga pronomen används som subjekt och objekt i meningen.
Subjekt i meningen
innebär att den (personen) som utför handlingen. Vi åker till Stockholm imorgon. Du gillar musik.
Objekt i meningen
är den, de eller det som utsätts för något eller som är i fokus för handlingen Vi vill prata med dig. Vi saknar honom.
Jag - mig Emma bjöd mig på middag igår. Du - dig Jag vill prata med dig. Han -honom Jag ser honom ofta på jobbet. Hon - henne Jag tycker om henne. Vi - oss Kan du hjälpa oss? Ni - er Lärare kan hjälpa er imorgon. De - dem Ali ringde dem igår.
Personliga pronomen, är ord som man använder i stället för egennamn eller substantiv i meningen för att hänvisa till personer, djur eller saker. Vi försöker visa er tydligt i den här videon hur man använder personliga pronomen. Personliga pronomen används som subjekt och objekt i meningen.
Subjekt i meningen
innebär att den (personen) som utför handlingen. Vi åker till Stockholm imorgon. Du gillar musik.
Objekt i meningen
är den, de eller det som utsätts för något eller som är i fokus för handlingen Vi vill prata med dig. Vi saknar honom.
Jag - mig Emma bjöd mig på middag igår. Du - dig Jag vill prata med dig. Han -honom Jag ser honom ofta på jobbet. Hon - henne Jag tycker om henne. Vi - oss Kan du hjälpa oss? Ni - er Lärare kan hjälpa er imorgon. De - dem Ali ringde dem igår.
Reflexiva pronomen
Ett sådant pronomen syftar tillbaka på personen som utför handlingen.
Jag kammar mig. Om man tolkar meningen betyder det att det är jag som utför handlingen. Jag kammar mig själv och inte någon annan. Man ser att det handlar om en person och (mig) syftar tillbaka till subjektet (jag)
Jag - mig Jag tvättar mig varje morgon. Du - dig Du måste lägga dig tidigt ikväll. Han - sig Han rakar sig varje morgon.
Hon - sig Hon sminkar sig före festen. Vi - oss Vi lär oss svenska. Ni - er Ni lär er svenska. De - sig De beter sig konstigt.
Jag kammar mig. Om man tolkar meningen betyder det att det är jag som utför handlingen. Jag kammar mig själv och inte någon annan. Man ser att det handlar om en person och (mig) syftar tillbaka till subjektet (jag)
Jag - mig Jag tvättar mig varje morgon. Du - dig Du måste lägga dig tidigt ikväll. Han - sig Han rakar sig varje morgon.
Hon - sig Hon sminkar sig före festen. Vi - oss Vi lär oss svenska. Ni - er Ni lär er svenska. De - sig De beter sig konstigt.
Possessiva Pronomen
"Possessiva pronomen" är ord som man använder i stället för ett substantiv för att beskriva ett ägande eller tillhörighet. Här påminner vi er om substantiv för att man beskriver om äganden av saker och när man pratar om saker måste man tänka på om just den saken är en, ett eller plural.
en bil Det här är min bil. ett hus Det här är mitt hus. tre pennor De här pennorna är mina.
Och med många exempel
en bil Det här är min bil. ett hus Det här är mitt hus. tre pennor De här pennorna är mina.
Och med många exempel
Huvudsats och bisatser
Huvudsats
Huvudsats är en självständig sats (mening) som man förstår utan att få mer information. tex Jag åker till Stockholm på lördag. I meningen ser man vanlig ordföljd som börjar meningen med subjekt och verb på andra plats
Bisats
En bisats är en sats (mening) som inte kan fungera som en egen mening. Man kan inte förstå om en bisats står ensam. För att en bisats ger mer information om huvudsatsen. tex eftersom jag träffar min bror. Man ser tydligt att meningen vill ha mer förklaring för att förstå. När vi slår ihop huvudsatsen och bisatsen med hjälp av en bisatsinledare (för att) förstår vi tydligt.
Jag åker till Stockholm på lördag, efter som jag träffar min bror. Jag åkte till stranden, eftersom vädret var fint. Emma köpte en ny bok, som hon hade vela läsa länge.
m.m
Vi har lärt oss tidigare att sammanfoga två huvudsatser med hjälp av t.ex. och, men, för. De binder samman meningarna med varandra och bygger ut språket. T.ex.:
Jag heter Mohammed och jag kommer från Irak. Jag har två barn men jag är inte gift. Jag måste gå hem för jag är sjuk.
Huvudsats är en självständig sats (mening) som man förstår utan att få mer information. tex Jag åker till Stockholm på lördag. I meningen ser man vanlig ordföljd som börjar meningen med subjekt och verb på andra plats
Bisats
En bisats är en sats (mening) som inte kan fungera som en egen mening. Man kan inte förstå om en bisats står ensam. För att en bisats ger mer information om huvudsatsen. tex eftersom jag träffar min bror. Man ser tydligt att meningen vill ha mer förklaring för att förstå. När vi slår ihop huvudsatsen och bisatsen med hjälp av en bisatsinledare (för att) förstår vi tydligt.
Jag åker till Stockholm på lördag, efter som jag träffar min bror. Jag åkte till stranden, eftersom vädret var fint. Emma köpte en ny bok, som hon hade vela läsa länge.
m.m
Vi har lärt oss tidigare att sammanfoga två huvudsatser med hjälp av t.ex. och, men, för. De binder samman meningarna med varandra och bygger ut språket. T.ex.:
Jag heter Mohammed och jag kommer från Irak. Jag har två barn men jag är inte gift. Jag måste gå hem för jag är sjuk.
Bisats
Vi använder oss av bisatsinledarna för att kunna binda en huvudsats och bisats tillsammans.
Det är jätteviktigt att kunna betydelsen för innebörden av bisatsinledarna för att kunna använda de på bästa sätt för att bisatsinledare måste passa ihop med både huvudsatsen och bisatsen.
För att identifiera en bisats behöver man veta att
Bisatsen börjar med en bisatsinledare. Efter bisatsinledaren kommer subjekt och verb i presens eller preteritum. En bisats är inte en komplett mening och kan därför inte stå ensam. Bisatsen kan placeras antingen före eller efter en huvudsats.
Det finns många bisatsinledare som t.ex. De första tre har ungefär samma betydelse Eftersom därför att ör att som om när Innan
Det kommer några meningar som förtydligar bisatser ännu mera
Det är jätteviktigt att kunna betydelsen för innebörden av bisatsinledarna för att kunna använda de på bästa sätt för att bisatsinledare måste passa ihop med både huvudsatsen och bisatsen.
För att identifiera en bisats behöver man veta att
Bisatsen börjar med en bisatsinledare. Efter bisatsinledaren kommer subjekt och verb i presens eller preteritum. En bisats är inte en komplett mening och kan därför inte stå ensam. Bisatsen kan placeras antingen före eller efter en huvudsats.
Det finns många bisatsinledare som t.ex. De första tre har ungefär samma betydelse Eftersom därför att ör att som om när Innan
Det kommer några meningar som förtydligar bisatser ännu mera
Satsadverbial
atsadverbial är ett adverbial som säger något om hela satsen (meningen)
Satsadverbialet står vanligtvis i mitten av satsen (meningen), Satsadverbialets position skiljer sig vanligtvis mellan huvudsatser och bisatser.
Hur placerar vi ett satsadverbial i en huvudsats och bisats?
Reglarna för satsadverbial.
inte Mustafa bor inte i Andersberg. Jag kommer inte imorgon. Jag hämtar läxan idag eftersom jag inte kommer imorgon.
alltid Jag åker alltid buss till skolan. Jag borstar alltid tänderna på morgonen. Jag vill ha rena tänder så jag borstar alltid tänderna på morgonen.
aldrig Jag cyklar aldrig efter maten. Hans vän kör aldrig bil. Jag går alltid hem från jobbet, eftersom jag aldrig tar bussen.
Ofta Jag äter ofta pizza på fredagar. Min dotter vaknar ofta klockan 6:00. Jag är trött eftersom min dotter ofta vaknar klockan 6:00
Satsadverbialet står vanligtvis i mitten av satsen (meningen), Satsadverbialets position skiljer sig vanligtvis mellan huvudsatser och bisatser.
Hur placerar vi ett satsadverbial i en huvudsats och bisats?
Reglarna för satsadverbial.
- I huvudsatsen kommer satsadverbial efter verbe1. Hon köper inte bil.
- I bisatsen kommer satsadverbialet före verbet. Hon köper inte bil eftersom hon inte har råd.
inte Mustafa bor inte i Andersberg. Jag kommer inte imorgon. Jag hämtar läxan idag eftersom jag inte kommer imorgon.
alltid Jag åker alltid buss till skolan. Jag borstar alltid tänderna på morgonen. Jag vill ha rena tänder så jag borstar alltid tänderna på morgonen.
aldrig Jag cyklar aldrig efter maten. Hans vän kör aldrig bil. Jag går alltid hem från jobbet, eftersom jag aldrig tar bussen.
Ofta Jag äter ofta pizza på fredagar. Min dotter vaknar ofta klockan 6:00. Jag är trött eftersom min dotter ofta vaknar klockan 6:00
Preteritum och perfekt
Preteritum uttrycker vad som hände eller var vid en viss tidpunkt i dåtiden, inte i nutiden.
preteritum används när tiden eller aktiviteten är avslutad och att perfekt används när tiden eller aktiviteten fortfarande pågår. Preteritum ofta skrivs med ändelsen -ade eller -te eller någon annan ändring på verben och att perfekt bildas genom har + verb i supinum.
Vi kan enkelt säga att Preteritum används när det finns en tid eller aktivitet som är avslutad. Perfekt används när tiden eller aktiviteten inte är slut. Vi ger några exempel så bilden blir ännu tydligare.
Preteritum
Jag åt igår. (Jag äter inte längre för att gårdagen är slut) Jag bodde i Kurdistan förut. (jag bor inte längre i Kurdistan, jag bor i Sverige nu. Min man studerade på SFI 1995. (Han studerar inte där längre, handlingen är avslutad nu)
Perfekt
Jag har jobbat i SFI i 12 år. (Jag jobbar fortfarande där. Aktiviteten är inte slut.) Jag har tränat mycket idag. (Dagen pågår fortfarande. Tiden är inte slut.) Jag har bott i Sverige i 28 år. (Jag bor i Sverige fortfarande,
preteritum används när tiden eller aktiviteten är avslutad och att perfekt används när tiden eller aktiviteten fortfarande pågår. Preteritum ofta skrivs med ändelsen -ade eller -te eller någon annan ändring på verben och att perfekt bildas genom har + verb i supinum.
Vi kan enkelt säga att Preteritum används när det finns en tid eller aktivitet som är avslutad. Perfekt används när tiden eller aktiviteten inte är slut. Vi ger några exempel så bilden blir ännu tydligare.
Preteritum
Jag åt igår. (Jag äter inte längre för att gårdagen är slut) Jag bodde i Kurdistan förut. (jag bor inte längre i Kurdistan, jag bor i Sverige nu. Min man studerade på SFI 1995. (Han studerar inte där längre, handlingen är avslutad nu)
Perfekt
Jag har jobbat i SFI i 12 år. (Jag jobbar fortfarande där. Aktiviteten är inte slut.) Jag har tränat mycket idag. (Dagen pågår fortfarande. Tiden är inte slut.) Jag har bott i Sverige i 28 år. (Jag bor i Sverige fortfarande,